Svenska

<strong><em>Trafikförfattningar</em></strong> ges här ut i femtioandra utgåvan.<br/><br/>Boken innehåller årligen genomgångna och uppdaterade författningar och myndighetsföreskrifter på vägtrafikområdet i ett genomtänkt urval. Både nationell rätt och EU-rätt beaktas.<br/><br/>Författningsändringar som utkommit efter utgivningen av <em>Trafikförfattningar 2022/23</em> markeras med kantstreck och författningsnummer samt datum för ikraftträdande. I anslutning till varje författning lämnas även i förekommande fall uppgifter om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.<br/><br/><strong>INNEHÅLL</strong><ul><li>Vägtrafikdefinitioner, Trafikbrottslag, Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott, Alkoholutandningsprov, Radar- och laservarnare</li><li>Trafikförordning, Vägtransportledare, Nämnder för vissa trafikfrågor, Överlastavgift, TSFS, VVFS, Vägmärkesförordning</li><li>Parkering, Flyttning av fordon</li><li>Terrängkörning, Militärtrafikförordning, Vägtrafikförordning för kommunala organisationen för räddningstjänst</li><li>Körkort, TSFS, VVFS, Norsk och åländsk övningskörning i Sverige</li><li>Fordonslag och förordning, Avgasrening, Drivmedel, TSFS, VVFS m.m.</li><li>Fordons registrering och användning, Finsk terrängskoter i Sverige, Bilskrotning m.m.</li><li>Yrkestrafiklagstiftning, Kör- och vilotider, EU-förordningar, Internationell trafik, Transport av farligt gods, Kollektivtrafik m.m.</li><li>Ordningsbot, Provavgifter</li><li>Trafikskadelag, Försäkringar</li><li>Fordonsskatt, Trängselskatt, Skatt på energi (utdrag), Vägavgifter tunga fordon</li></ul><br/><br/>Urvalet av författningar har skett i samråd med juristen <strong>Erik Olsson</strong> vid Transportstyrelsen.

Statsmakterna har beslutat om en återupptagen totalförsvarsplanering. Försvarsmakten ska utveckla sin planering tillsammans med civila myndigheter. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilliga organisationer kommer att behöva var delaktiga i att bygga upp ett nytt modern civilt försvar. Författarna vill beskriva den svenska rättsliga ordningen för höjd beredskap och krig och visa på vilka verksamheter som kommer att behövas byggas upp, planeringen och ansvaret för detta.

Den senaste ändringen av 3 kap. 4 &sect; skadeståndslagen innebär att överträdelser från stat och kommun av enskildas rättigheter enligt Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen numera grundar skadeståndsskyldighet för "det allmänna". Ändringen följde efter en mer än decennielång utveckling i praxis, varigenom domstolar i allmänhet och Högsta domstolen i synnerhet successivt visat allt större förståelse för enskildas behov av ersättning i trängda situationer. Denna rättsutveckling möttes inledningsvis med skepsis inom skadeståndsrätten, men har efter hand vunnit en bredare acceptans även i doktrinen. I denna bok analyseras rättsutvecklingen på området under 2000-talet främst från ett konstitutionellt perspektiv, där ändringarna sätts i samband med andra konstitutionella förändringar som Europarättens ökade betydelse och domstolarnas stärkta ställning. Inför framtiden analyseras också ännu oklara rättsfrågor, som ersättningsskyldighet för privata objekt, JK:s roll som statens ombud och ersättning vid överträdelser av andra grundlagsregler än de som nu fått skydd.

Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.<br/><br/>EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes infördes med ett nytt innehåll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) i onödan försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort.<br/><br/>Lagen innehåller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas fram och ska fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtyckt till den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.

<p>I turbulenta tider, d&aring; grundl&auml;ggande r&auml;ttigheter och begr&auml;nsningar f&ouml;r maktut&ouml;vning utmanas, &ouml;kar betydelsen av de gr&auml;nser som den konstitutionella r&auml;tten st&auml;ller upp f&ouml;r ut&ouml;vandet av offentlig makt. Samtidigt blir det konstitutionellr&auml;ttsliga l&auml;get allt mer komplext, inte minst p&aring; grund av europar&auml;ttens inflytande.</p><p><em>Konstitutionell r&auml;tt </em>behandlar den konstitutionella r&auml;ttens tre centrala teman: maktdelning och andra f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r ut&ouml;vande av offentlig makt, skyddet f&ouml;r grundl&auml;ggande r&auml;ttigheter samt r&auml;ttsligt genomdrivande av konstitutionellr&auml;ttsliga normer. Utifr&aring;n dessa tre teman behandlar f&ouml;rfattarna konstitutionella best&auml;mmelser med ursprung i svensk nationell r&auml;tt, EU-r&auml;tten och Europakonventionen om m&auml;nskliga r&auml;ttigheter.</p><p>Boken &auml;r anpassad f&ouml;r att kunna anv&auml;ndas som l&auml;robok p&aring; juristutbildningen, men riktar sig ocks&aring; till en bredare publik. <em>Konstitutionell r&auml;tt </em>&auml;r relevant l&auml;sning f&ouml;r s&aring;v&auml;l erfarna jurister som l&auml;sare som &auml;r intresserade av konstitutionella fr&aring;gor mer allm&auml;nt. Denna tredje upplaga &auml;r p&aring;tagligt omarbetad och utvidgad.</p>

Barnets bästa &ndash; tillgodoseendet av ett barns behov och intressen &ndash; ska vara ledstjärnan vid alla åtgärder som rör barn. Detta har slagits fast både i FN:s konvention om barnets rättigheter och i många olika svenska lagar. Men vad innebär egentligen barnets bästa som rättslig målsättning och hur ser vi på barn i rättsliga sammanhang?<br/><br/>I <em>Barnets bästa</em> redogörs för barnets rättsliga ställning i familjen och hur barns rätt tillgodoses vid fastställande av föräldraskap och familjetillhörighet. Barns rätt till omsorg och försörjning samt tvister mellan föräldrar om barn behandlas. Vidare redogörs för socialnämndens ansvar för att barn och unga får växa upp under goda och trygga villkor, särskilt vad gäller barn i familjehem och barn som utsatts för brott. Boken innehåller också avsnitt som rör barn och unga som självständiga rättssubjekt; deras rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Barns rättsliga ställning inom hälso- och sjukvården berörs, likaså regler rörande unga lagöverträdare och barns skadeståndsskyldighet. Reglering som rör barns rättsliga ställning på olika sätt är kontinuerligt föremål för reformer. I denna 8:e upplaga har framställningen uppdaterats för att spegla senare års lagändringar och praxis.<br/><br/><em>Barnets bästa</em> kan användas som kunskapskälla i utbildningar till jurist, socionom, lärare och journalist. Boken är också av intresse för verksamma inom hälso- och sjukvården och för andra med ett yrkesmässigt eller privat intresse av frågor som rör barns rätt.

I <em>Straffansvar vid atypiska sinnestillstånd</em> undersöks de straffrättsliga förutsättningarna för skuld i fall där gärningspersonen har ett atypiskt sinnestillstånd, såsom en allvarlig psykisk störning eller en tillfällig sinnesförvirring. I de flesta straffsystem gäller särskilda regler som undantar eller ursäktar personer som på grund av till exempel en psykos har saknat förmåga att förstå eller kontrollera sitt handlande. Sådana undantagsregler anses uppfylla ett grundläggande krav på rättvisa i en modern rättsstat.<br/><br/>Det svenska straffsystemet utgör dock ett avvikande exempel. Sedan brottsbalken trädde i kraft 1965 saknas ett krav på ansvarsförmåga, eller <em>tillräknelighet</em>, som förutsättning för straffansvar. Huvudregeln är att alla har ansvarsförmåga och det finns inga undantag. Brottsbalken innehåller istället regler för särbehandling som möjliggör rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott. För att vård- och skyddsåtgärder ska kunna komma till stånd måste dock gärningspersonen dömas för brott, vilket förutsätter skuld. Personen måste ha begått gärningen med uppsåt, det vill säga med &rsquo;vett och vilja&rsquo;.<br/><br/>Avhandlingen behandlar hur skuldkravet konstrueras och tillämpas genom ett samspel mellan rättsliga och rättspsykiatriska bedömningar. Analysen visar på både begreppsliga och praktiska problem med att tillämpa straffrättens &rsquo;vanliga&rsquo; regler vid atypiska sinnestillstånd. Straffrättsliga föreställningar om normalitet och rationalitet ställer upp ramar för den rättsliga bedömningen som lämnar ett mycket begränsat utrymme för friande domar och som gör prövningen sårbar för hänsyn gällande vårdbehov och samhällsskydd.