Svenska

Ibland ges det ut en bok som du inte visste fanns men som besvarar frågor du vill ställa om filmmediet och den digitala eran. Den sjunde konstarten filmen är visserligen yngst men har dödförklarats många gånger. Nu kan Astrid Söderbergh Widding på sin lätta reflekterande prosa guida dig in i samtliga klassiska teman och framtidsfrågor - huruvida filmmediet bäst beskriver verkligheten eller det inre mysteriet om samma verklighet. Bli din egen filmteoretiker och njut. - Suzanne Osten Astrid Söderbergh Widding (f. 1963) är professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet. I Föreställningar om filmbilden samlas fem av hennes essäer om filmteori ur ett historiskt perspektiv. I en tid då tekniken snabbt förändras och medier alltmer flyter in i varandra bidrar boken till spännande tolkningar av filmmediet, som historiskt uppfattats som ett unikt sätt att fånga verkligheten. Söderbergh Widding skriver om filmens plats i både bildkultur och det moderna samhället. Bland det som här för första gången studeras mer i detalj finns de bakomfilmer som Ingmar Bergman gjorde från tidigt 1950-tal och framåt.

Bland de höga träden, rör vi oss kring varandra. Inte nära<br/>men tillräckligt nära. Hennes gula stövlar i ögonvrån,<br/>hon är alltid på väg bort.<br/><br/>I Eva Ribichs nya diktsamling undersöker hon barndomens och vuxenlivets landskap och scener med nära betraktelser och bilder synliggörs livets genomgripande mönster.<br/><br/>Eva Ribich debuterade 1997, Ett röse är hennes tionde diktamling.

<b>Vad är en sufflös? </b>Nedsänkt i en lucka under scengolvet med fullt fokus på text, musik och aktörer är hon föreställningens livboj.  <br/><br/><i>Liselotte Asplund</i> har arbetat som sufflös i drygt 40 år till en början inom talteatern och sedan på Kungliga Operan i Stockholm. Ofta har hon fått frågan <b>»Vad är det du gör egentligen?«</b> Här skriver hon om sufflösens arbete nu och då, vad som krävs och vad som lockar och hur viktigt detta undanskymda skrå är för den förtrollande scenkonsten.

Ny utgåva med tidigare ej publicerade bilder!<br/><br/>För femton år sedan tog Martin Norberg de första professionella bilderna på Broder Daniel under en blöt natt i hans studio. Bland resultatet fanns den famösa nakenbilden som strax därefter publicerades i Nöjesguiden och bidrog till att ge bandet sitt efterhängsna rykte som desperadorockare. Sedan dess har Martin följt dem i spåren, tagit bilderna till två skivomslag och han var med på scenen under gruppens slutgiltiga farväl på festivalen Way Out West i Göteborg sommaren 2008.<br/><br/>Fotografierna i den här boken berättar historien om hur ett gäng tonåringar blev ett av Sveriges genom tiderna mest hatade, älskade och kanske även viktigaste rockband. Klas Ekman, som var med och gjorde den 18 sidor långa intervjun med Broder Daniel i Sonic 2001, har träffat gruppmedlemmarna under hösten och fått en massa nya historier och kommentarer. Vägen går via kaotiska spelningar och Fucking Åmål-genombrottet till den stora comebacken med Cruel Town, det som kom att bli Broder Daniels sista album, och det tragiska slutet. Och hur de, utan att själva riktigt veta hur det gick till, startade en helt egen subkultur längs vägen.

Efterlängtade nya dikter av en av vår tids främsta poeter, tio år efter den senaste boken "Och Natten Viskade Annabel Lee". Vi återser en Bruno vars röst läsarna kommer att känna igen i såväl teman som i de överraskande, magiska bilderna och den absoluta tonträffen.<br/><br/><br/><br/>"Jag skrev den här boken på sju månader i mitt soldattorp tio meter från skogen och miltals från allt annat. Den sista natten innan dom första texterna började komma till mej hade jag en dröm om en kvinna, som satt inspärrad i nån form av ålderdomlig fängelsehåla. Hon trevade inom sej och bytte ut ett av sina revben mot en rad ur en dikt. Plötsligt hade hon lyckats rymma. Hon svävade högt över staden. Någon knäppte med fingrarna och i samma ögonblick förvandlades hon till ett gnistrande regn som smattrade och sjöng mot dom svarta hustaken." / Bruno K. Öijer

Victor Klemperer är idag antagligen mest känd för sin banbrytande analys av nazismens språkbruk under Tredje riket i boken <i>LTI</i>. I filmdagboken <i>Ljus och skugga </i>framträder han som passionerad och kritisk cineast, men också som tidsvittne till mötet mellan det nya mediet och publiken i övergången mellan stumfilm och ljudfilm. <br/><br/>Nationalsocialisternas maktövertagande sammanföll med ljudfilmens tekniska mognad, vilket öppnade för massuggestion i en helt ny skala. Dag för dag synliggör Klemperer hur propagandan oupphörligen flätas in i underhållningsfilmen och hans filmdagbok formar sig till ett obevekligt försvar för konstens och kulturens betydelse i kulturfientliga tider.<br/><br/>Dagboksanteckningarna i <i>Ljus och skugga</i> skrevs mellan 1929 och 1945 men utgavs först 2020. Översättningen är gjord av Tommy Andersson, som bland annat också översatt Klemperers <i>LTI. Tredje rikets språk</i>. Litteraturforskaren och kritikern Johan Klingborg har skrivit efterordet.<br/><br/>Victor Klemperer (1880--1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns även hans dagböcker från Hitlertiden, <i>Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933--1945 </i>och <i>LTI. Tredje rikets språk. En filologs anteckningsbok</i>.

Fem hundra band. Ett tusen skivor. Så skulle man enklast kunna sammanfatta den första svenska punkvågen mellan åren 1977 till 1982.<br/><br/>Man kan också skriva en tjock bok. En bok där alla de femhundra bandens historier berättas på ett ingående och samtidigt lättläst och underhållande vis. Där alla skivor räknas upp och värderas ur samlarsynpunkt. Där kompletterande texter berättar vad som hände under dessa punkens första legendariska år i såväl storstäderna som i övriga landet.<br/><br/>Det blev en sådan bok. Detta är den andra, reviderade upplagan i mjukband.<br/><br/>Ebba Grön och KSMB har med åren nått de flesta rockhjärtan, men bakom dem fanns tusentals band som skapade sin egen musik inspirerade av punken. Väldigt många släppte skivor. Madhouse, Four Mandarines och Butter Utter hörde till de första, men de följdes snart av många fler.<br/><br/>Har du undrat hur det gick till när Thåström, Freddie Wadling och Di Leva tog sina första steg som artister? Vilka som egentligen spelade in klassikern Knulla i Bangkok? Hur många singlar Asta Kask släppte? Denna bok ger svaren.<br/><br/>Här finns texter om kända namn som Ebba Grön, Reeperbahn och Lustans Lakejer liksom mer okända grupper med namn som TuppJukk, Minx och Shas. En överraskande och underhållande läsning om en legendarisk era i svenskt musikliv!<br/><br/>Förord av Kjell Alinge.