Svenska

<em>Kompetensbaserad rekrytering och personalstrategi</em> ger dig en komplett personalstrategi, från träffsäker rekrytering till kompetensutveckling av medarbetarna. Du får lära dig att göra en behovsanalys och kompetensbaserade intervjuer, dra slutsatser av olika bedömningsmetoder och belöna konstruktiva arbetsinsatser. Arbetssättet som beskrivs säkerställer även likabehandling och motverkar diskriminering. <br/><br/>Denna tredje utgåva har uppdaterats och anpassats utifrån ny forskning och utvecklingen som skett inom fältet. Det gäller bland annat hur man bör kombinera olika metoder, vad som gynnar en positiv kandidatupplevelse, digitala lösningar inom rekrytering och urval samt vad man ska tänka på vid säkerhetsbedömningar. <br/><br/>Praktiska verktyg och råd &ndash; starkt förankrade i teori och forskning &ndash; gör boken till en handfast och omtyckt guide för såväl nya som rutinerade chefer, rekryterare och medarbetare inom HR. Boken passar även på utbildningar inom personal- och organisationsutveckling. <br/><br/><strong>Malin Lindelöw</strong> är fil.dr i psykologi. Hon har varit verksam som forskare vid King's College och University College i London samt vid Karolinska institutet. Sedan år 2000 driver hon ett konsultföretag med inriktning mot rekrytering, personbedömning och chefsutveckling, och är en ofta anlitad föreläsare och utbildare.

Anknytningsteorin visar hur avgörande trygga, nära relationer är för oss människor &ndash; speciellt under uppväxten. Den berör därför många frågeställningar i socialt arbete med familjer. Vad ska man tänka på vid tvister om barnets vårdnad, boende eller umgänge? Vad gynnar en trygg anknytning? Vad innebär det i praktiken att arbeta för barnets bästa? <br/><br/>Författarna ger först en grund i anknytningsteori och beskriver hur anknytningen utvecklas från de första åren till vuxen ålder. De berättar även hur barnet utvecklas i samspel med sin uppväxtmiljö och sitt genetiska arv. Därefter beskriver de hur anknytningsteorin kan bidra till mer genomarbetade beslut i olika ärenden som rör barn och föräldrar. Vad kännetecknar tillräckligt bra föräldraförmåga? Hur kan man stödja föräldrar att separera från varandra men inte från barnen? Hur påverkas barn när en förälder utsätts för våld eller utsätter sin partner och/eller barn för våld. Boken tar även upp tvister, barnavårdsutredningar och insatser som stöd i föräldraskap samt samhällsvård som familjehem. Många exempel gör det lätt att applicera kunskapen i det sociala vardagsarbetet. <br/><br/><em>Anknytning och socialt arbete</em> är skriven för studerande på socionomprogrammet samt verksamma inom socialt arbete och rättsväsendet. <br/><br/><strong>Anders Broberg</strong> är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och professor emeritus i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet.<br/><strong>Kjerstin Almqvist</strong> är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och senior professor i psykologi vid Karlstads universitet.<br/><strong>Pia Svensson</strong> är socionom, leg. psykoterapeut samt handledare i psykosocialt arbete och psykoterapi. Hon är adjunkt på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete är numera en självklarhet. Men vad innebär det och hur går man tillväga? <br/><br/>För att svara på frågorna har redaktörerna för <em>Utvärdering, uppföljning, och granskning i socialt arbete</em> samlat forskare som utifrån svenska förhållanden förmedlar grundläggande kunskaper inom området. De tar upp olika perspektiv, angreppssätt och metoder. De speglar områdets bredd och har ett problematiserade förhållningssätt för att på så vis tydliggöra olika ansatsers förtjänster och brister. <br/><br/>Antologin är en omarbetad och utvidgad version av <em>Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning</em>, som utkom 2011, och innehåller ett tjugotal kapitel ordnade i fyra delar: <br/><br/>Del 1 presenterar centrala utgångspunkter och förutsättningar för utvärdering, uppföljning och granskning i socialt arbete. <br/><br/>Del 2 tar upp både traditionella och nya utvärderingsmetoder, till exempel programteoretisk utvärdering och ett nytt sätt att göra samhällsekonomisk utvärdering. <br/><br/>Del 3 berör bland annat systematisk uppföljning ur olika perspektiv (nationellt, regionalt, lokalt) och olika aktörsnivåer (individ- och gruppnivå). <br/><br/>Del 4 behandlar bland annat granskningssamhället, dess aktörer och konsekvenser på olika nivåer samt en beskrivning av vad brukarrevision är och hur den kan genomföras. Den sista delen innehåller även en summerande diskussion, där författarna diskuterar för- och nackdelar med uppföljning, utvärdering och granskning. <br/><br/><strong>Björn Blom </strong>är professor i socialt arbete vid Umeå universitet.<br/><strong>Magnus Larsson </strong>är lektor vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.<br/><strong>Marie-Louise Snellman </strong>ärlektor i socialt arbete vid Umeå universitet.<br/><strong>Carolina Klockmo</strong> är forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland.<br/><strong>Sheila Zimic</strong> är forskare på FoU-enheten vid Kommunförbundet Västernorrland. <br/><br/>Övriga författare är knutna till olika universitet, FoU-enheter och myndigheter.