Svenska

I begynnelsen var hushållet -- inte staden. När människan slog sig ner, gjorde man det på gårdar, som på sin höjd bildade byar. Men en stad är något mer än en samling hus eller en handelsplats. Till de första städerna drogs kultur, folk och handel, här frodades möten och konflikter. Vi vet i dag vad som utgör en stad, men vad var det för behov och tankar som fanns bakom de första skandinaviska stadsbildningarna? De kom först under medeltiden, vilket var långt senare än nere på kontinenten. Varför uppstod de då? Och på vilka platser uppstod de? I detta häfte diskuterar Mats Roslund hur livet levdes i Skandinaviens första städer. Han har analyserat stadslivet och vad det betydde att bo i en stad.  <br/><br/>Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Han forskar på social identitet och uppkomsten av gemenskaper i det förflutna. Detta teoretiska utgångsläge har lett till studier av slaviska, östersjöfinska, kontinentala och bysantinska förbindelser med Skandinavien under medeltiden. Trälar i det tidigmedeltida samhället, järnåldersboplatsen Uppåkra och Sicilien under bysantinsk-islamisk tid är andra forskningsområden.  <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Staden växer fram</i> är sjätte och sista häftet i boxen.  

Staden har sedan antiken varit en symbol för kunskap, bildning och mänskliga landvinningar. I centrum för denna dyrkan av staden och dess civilisation tronar Rom. "Den eviga staden" var länge det ideal som andra städer förhöll sig till. Till Rom bar alla vägar, och än i dag ses Rom som en stad som varje bildad människa bör besöka åtminstone en gång i sitt liv. Men varför blev just Rom denna ideala stad? Och vad händer med staden som modell i dag när konsumtion, trångboddhet och varmare klimat utmanar både antika städer och stadslivet som sådant? Går det fortfarande att betrakta staden som en symbol för civilisation och bildning? I detta häfte analyserar Anna Blennow hur olika epokers idealisering av Rom leder fram till dagens föreställningar om staden.  <br/><br/>Anna Blennow är docent och forskare i latin vid Göteborgs universitet, och även verksam som kulturskribent. Hon ledde nyligen det tvärvetenskapliga projektet "Topos och topografi: Staden Rom och guidebokens födelse", baserat vid Svenska Institutet i Rom och finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.  <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Den eviga staden</i> är fjärde häftet i boxen.

Staden representeras inte sällan av de stora metropolerna, men i detta häfte vänder vi blicken mot den lilla staden, mot Sveriges alla små och medelstora industrialiserade städer, där industrier kommit och gått och därmed påverkat och förändrat städerna och de som bott där. I detta häfte låter Martin Dribe och Patrick Svensson Landskrona utgöra fonden för sin exposé över den industrialiserade svenska 1900-talsstaden och dess utmaningar. Det är en miljö många av oss känner igen: fabriken där nästan alla jobbade, folkparken och torget. Det är socialdemokratiska arbetarkommuner och simhallar, ökande arbetslöshet, minskad befolkning och kommunens kamp för att överleva övergången till kunskapssamhälle och en alltmer global värld. <br/><br/>Martin Dribe är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi. Hans forskning handlar om samspelet mellan befolkning och ekonomi i ett historiskt perspektiv, från början av 1800-talet fram till i dag. Han leder för närvarande forskningsprogrammet "En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie", finansierat av RJ.  <br/><br/>Patrick Svensson är professor i agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och affilierad forskare vid Centrum för ekonomisk demografi i Lund. Han forskar om stora samhällsomvandlingar och deras ekonomiska och sociala effekter, främst utifrån 1700- och 1800-talets agrara och industriella revolutioner. Han har även lett ett större forskningsprojekt kring ojämlikheten i Sverige 1750 1900.  <br/><br/>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat Staden, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Den industrialiserade staden </i>är femte häftet i boxen.